Folklig fest
och stor demonstration i Johannesburg!
Under tiden FN:s World
Summit on Sustainable Development (WSSD) pågick,
förberedde Via Campesina (VC) i över en vecka -
med representanter från de flesta kontinenter och
tillsammans med Landless Peoples´ Movement (LPM) i
Sydafrika, och allierade paraplyorganisationer i den sociala
rörelsen - den stora demonstrationen lördagen 31
augusti.
Demonstrationståget
försvinner i fjärran
Alla skall ha mat
La Via Campesnas röda
och gröna färger
Samtidigt hölls andra
möten på vårt "viste" i Soweto. V C
inbjöds till olika seminarier för att presentera
sin organisation och framträdde i olika länders
media.
Intresset för VC.
växer på alla håll och denna
paraplyorganisation har nu många miljoner medlemmar
med trovärdiga alternativ till den kortsiktiga ekonomi
som råder idag. Jordens resurser skövlas,
landsbygd avfolkas och mänskliga rättigheter
nonchaleras i fråga om jord och föda.
Frågan om "land"
är het i hela södra och östra Afrika och stod
överst på vår dagordning. Men
jordfördelningsfrågan, liksom alla större
jordbruksfrågor, ligger idag hos de internationella
institutionerna, bl.a. WTO. Sambanden mellan
landfrågan, patent på liv, GMO, biologisk
mångfald, vatten, privatisering av vatten, klimat,
etc. är oskiljaktliga. Hela världen drabbas
för första gången av samma direktiv och
förordningar. Här i Norden är vi både
aktörer och drabbade. Våra möjligheter till
uthålligt naturbruk försvåras
successivt.
V.C.- representanterna var
eniga om att dagens frågor måste lösas
tillsammans i den rika såväl som i den fattiga
världen med respekt för varje stats rätt till
matsuveränitet och kontroll och förvaltning av
sina naturresurser.
Skillnaderna är
egentligen inte hur näringarna drabbas, utan hur
människor på södra halvklotet lider av bl.a.
svält samt att "den rika nord" är grunden och
motorn i vår nuvarande spekulativa ekonomi.
Välmenande eller inte,
formuleras nu från väst nya argument för att
behålla globala ojämlikheter. Detta kan man
även i "Joburg" i olika delegationer (extremt mycket i
den svenska delegationen), i medier och bland vissa NGO:s
(Non Governmental Organisations) som i det här fallet
uppträdde mer eller mindre parlamentariskt
beroende.
Alltför ofta hörs
argument som att välfärdsländer egentligen
inte behöver sitt jordbruk utan istället kan
köpa (outtalat: billigt) och låta "Syd"
sälja sina produkter av livsmedel och foder.
Alltför ofta är det tyst om viktiga
överlevnadsfrågor som i den svenska s.k.
valdebatten.
Problemet, säger VC.,
De Jordlösa i Brasilien, småbönder i
Indonesien och Kanada, fiskare i Chile och Thailand.....,
är att det inte är deras uthålliga jordbruk
eller fiske som ju är anpassade till sina naturliga
förutsättningar, som får sälja - utan
industrin. Industrialiserad råvaruproduktion, ofta
ägd av penningstarka västerlänningar,
exporterar från fattiga regioner i världen
för att t.ex. hålla igång en
industrialiserad mjölkproduktion i Norden baserad
på brasiliansk soja. Den nordiska
överskottsmjölken exporteras vidare till Indien
till dumpade priser för att där slå ut
småbönders nystartade kooperativa
mejerier.
Vad uthålligt jord-
och skogsbruk samt fiske behöver idag är stöd
(bidrag, anpassad teknik, regional forskning....)över
hela världen för att rädda eller
återskapa de system som idag slås ut av
multinationell industri.
Därför säger
VC. till WSSD:
- Avskaffa
exportsubventioner, industri- och handelsstöd, och
reparera tidigare jordbruksstrukturer med
råvaruproduktion och förädling för
regionala och lokala marknader. Därmed skulle varje
land återfå rätten att producera sina egna
baslivsmedel - matsuveränitet - med mer av
livsmedelssäkerhet och rättvisare
resursfördelning i världen som
följd.
- Återinför varje
lands rätt att kontrollera och förvalta sina
naturresurser utan inblandning av WTO-direktiv. Skapa
istället ett WSSD inom FN som är värt namnet
till stöd för de småbönder och
ursprungsbefolkningar som förlorat sin jord och sina
fiskevatten. Görs det i en anda av t.ex. bevarad
biologisk mångfald, bekämpande av fattigdom och
kvinnoförtryck (bl.a. rätten till att äga
jord) och avskaffande av patent på liv, får vi
en hållbar utveckling.
"Land, Food and end of
Poverty" sjöngs ut av tiotusentals människor under
den 5,5 timmar långa demonstrationsmarschen, som
startade i Alexandra, ett av Joburgs fattiga områden.
På samma afromusikaliska suggestiva vis avslutades en
vecka med möten och seminarier, fattigt och enkelt men
med fest och sammanhållning i fredlig anda som i sig
imponerade.
Framför
taggtrådsomgärdade FN-delegaters flotta kvarter
stoppades demonstrationståget av en barrikad av
"skarpladdad" polis, "halvautomatisk" milis och helbepansrad
militär.
Men ingen regeringsdelegat
eller frivilligorganisation på andra sidan "muren"
kunde undgå de appellerande kraven från
folksamlingen som enkelt och resolut satt sig där den
stoppats.
LPM och deras allierade
förtjänar all beundran för sitt arbete och
den fredliga demonstrationen.
Den alternativa
globaliseringen fortsätter att växa i Afrika bland
jordlösa och bönder men behöver ytterliggare
stärkas på norra halvklotet.
Irma Yanny från
Federation of Indonesia Peasant Union säger att om vi
lyckas kämpa oss till en rättvisare
jordfördelning hemma vore det en god början
på vårt globala samarbete. Ska vi klara
livsmedelsförsörjningen i världen genom ett
uthålligt naturbruk behöver vi hjälpas
åt, bönder i nord och syd.
Torgny Östling, /
NOrdBruk
|