 |
Samtidigt hölls andra möten på vårt "viste" i Soweto. V C inbjöds till olika seminarier för att presentera sin organisation och framträdde i olika länders media.
Intresset för VC. växer på alla håll och denna paraplyorganisation har nu många miljoner medlemmar med trovärdiga alternativ till den kortsiktiga ekonomi som råder idag. Jordens resurser skövlas, landsbygd avfolkas och mänskliga rättigheter nonchaleras i fråga om jord och föda.
Frågan om "land" är het i hela södra och östra Afrika och stod överst på vår dagordning. Men jordfördelningsfrågan, liksom alla större jordbruksfrågor, ligger idag hos de internationella institutionerna, bl.a. WTO. Sambanden mellan landfrågan, patent på liv, GMO, biologisk mångfald, vatten, privatisering av vatten, klimat, etc. är oskiljaktliga. Hela världen drabbas för första gången av samma direktiv och förordningar. Här i Norden är vi både aktörer och drabbade. Våra möjligheter till uthålligt naturbruk försvåras successivt.
V.C.- representanterna var eniga om att dagens frågor måste lösas tillsammans i den rika såväl som i den fattiga världen med respekt för varje stats rätt till matsuveränitet och kontroll och förvaltning av sina naturresurser.
Skillnaderna är egentligen inte hur näringarna drabbas, utan hur människor på södra halvklotet lider av bl.a. svält samt att "den rika nord" är grunden och motorn i vår nuvarande spekulativa ekonomi.
Välmenande eller inte, formuleras nu från väst nya argument för att behålla globala ojämlikheter. Detta kan man även i "Joburg" i olika delegationer (extremt mycket i den svenska delegationen), i medier och bland vissa NGO:s (Non Governmental Organisations) som i det här fallet uppträdde mer eller mindre parlamentariskt beroende.
Alltför ofta hörs argument som att välfärdsländer egentligen inte behöver sitt jordbruk utan istället kan köpa (outtalat: billigt) och låta "Syd" sälja sina produkter av livsmedel och foder. Alltför ofta är det tyst om viktiga överlevnadsfrågor som i den svenska s.k. valdebatten.
Problemet, säger VC., De Jordlösa i Brasilien, småbönder i Indonesien och Kanada, fiskare i Chile och Thailand....., är att det inte är deras uthålliga jordbruk eller fiske som ju är anpassade till sina naturliga förutsättningar, som får sälja - utan industrin. Industrialiserad råvaruproduktion, ofta ägd av penningstarka västerlänningar, exporterar från fattiga regioner i världen för att t.ex. hålla igång en industrialiserad mjölkproduktion i Norden baserad på brasiliansk soja. Den nordiska överskottsmjölken exporteras vidare till Indien till dumpade priser för att där slå ut småbönders nystartade kooperativa mejerier.
Vad uthålligt jord- och skogsbruk samt fiske behöver idag är stöd (bidrag, anpassad teknik, regional forskning....)över hela världen för att rädda eller återskapa de system som idag slås ut av multinationell industri.
Därför säger VC. till WSSD:
- Avskaffa exportsubventioner, industri- och handelsstöd, och reparera tidigare jordbruksstrukturer med råvaruproduktion och förädling för regionala och lokala marknader. Därmed skulle varje land återfå rätten att producera sina egna baslivsmedel - matsuveränitet - med mer av livsmedelssäkerhet och rättvisare resursfördelning i världen som följd.
- Återinför varje lands rätt att kontrollera och förvalta sina naturresurser utan inblandning av WTO-direktiv. Skapa istället ett WSSD inom FN som är värt namnet till stöd för de småbönder och ursprungsbefolkningar som förlorat sin jord och sina fiskevatten. Görs det i en anda av t.ex. bevarad biologisk mångfald, bekämpande av fattigdom och kvinnoförtryck (bl.a. rätten till att äga jord) och avskaffande av patent på liv, får vi en hållbar utveckling.
"Land, Food and end of Poverty" sjöngs ut av tiotusentals människor under den 5,5 timmar långa demonstrationsmarschen, som startade i Alexandra, ett av Joburgs fattiga områden. På samma afromusikaliska suggestiva vis avslutades en vecka med möten och seminarier, fattigt och enkelt men med fest och sammanhållning i fredlig anda som i sig imponerade.
Framför taggtrådsomgärdade FN-delegaters flotta kvarter stoppades demonstrationståget av en barrikad av "skarpladdad" polis, "halvautomatisk" milis och helbepansrad militär.
Men ingen regeringsdelegat eller frivilligorganisation på andra sidan "muren" kunde undgå de appellerande kraven från folksamlingen som enkelt och resolut satt sig där den stoppats.
LPM och deras allierade förtjänar all beundran för sitt arbete och den fredliga demonstrationen.
Den alternativa globaliseringen fortsätter att växa i Afrika bland jordlösa och bönder men behöver ytterliggare stärkas på norra halvklotet.
Irma Yanny från Federation of Indonesia Peasant Union säger att om vi lyckas kämpa oss till en rättvisare jordfördelning hemma vore det en god början på vårt globala samarbete. Ska vi klara livsmedelsförsörjningen i världen genom ett uthålligt naturbruk behöver vi hjälpas åt, bönder i nord och syd.
Torgny Östling, / NOrdBruk