Ett gammalt E-brev om baggböleriet

 

Ämne: "Vår irländska fråga"

 

Hej

Den dokumentation av baggböleriet, från 1800-talet, som jag nämnde om i går. Historien upprepar sig hela tiden i litet olika förklädnader och i olika skala. Makten skapar den s.k. "fria marknad", som gynnar makten bäst. För mig är det helt ofattbart att det finns folk som hjärntvättats till den milda grad att de tror på en "fri marknad" med "fri konkurrens". Jag var tvungen att plocka fram boken och titta litet i den sedan jag nämnde om den i går.

Bara några enstaka citat ur boken "Vår irländska fråga bref till Aftonbladet från en studieresa genom Norrland af J. Stadling, pris 50 öre", skriven i slutet av 1800-talet om baggböleriet i Norrland, som sagt.  Anspelningen på Irland är väl att Irland på den tiden var en engelsk koloni. Stadling insåg att Sverige lät Norrland och dess "ursprungsbefolkning" sugas ut på samma sätt som kolonialmakterna i Europa sög ut sina kolonier i till exempel Afrika och Europa (Irland till exempel).

"Det var under förra hälften av sextiotalet , om jag minns rätt, som en inspektor Johansson från Sundsvall, representerande en stor trävarufirma i nämnda stad, begav sig till Storsjö i Härjedalen, försedd med ett rikligt förråd av starkvaror m.m.. Inspektor J var vida beryktad för sin råhet. Han kunde gorma på bönder som ingen annan, men han kunde även, då så lämpade sig för hans planer, vara frikostig och gemen mot dem samt roa dem med mustiga historier, med ett ord, han ägde alla erforderliga egenskaper för att lura bönder, vilka egenskaper han använde i vidsträckt omfattning. Också uppskattades dessa hans förtjänster mycket högt av bolaget.

Framkommen till Storsjö, ställde han till storkalas för hela kommunen och roade Storsjögubbarna, så att de blevo alldeles betagna i de frikostige och rolige herrn. När feststämningen nått sin höjdpunkt, och gubbarna voro riktigt uppe gasken, avslöt han skogsköp med dem, varigenom de avhände sig nästan alla sina ofantliga skogstillgångar för en spottstyver - ej uppgående till fullt 20.000 kronor".

Och så där gick det till i Baggböleriet och Johansson var bara en dräng åt bolagen bakom vilka stod sådana finansintressen som  till exempel Dickson i Göteborg. Dicksons (engelsman) Tjolöholms slott i Halland bygdes till exempel för pengar hämtade från baggböleriet i Norrland, liksom Halwyllska (österrikare) palatset i Stockholm o.s.v.

Ytterligare ett par citat: "År 1852 såldes avverkningsrätten till Bergsbyns utskog, utgörande omkring 6.000 hektar, på 50 år för 16.000 kronor, utan dimesionsbegränsning" (fick ta varenda pinne). "För närvarande" (omkring 1880 alltså!!!) "skulle den rätten vara värd 3 miljoner kronor". (Köptes - med brännvin/"eldvatten" och glaspärlor - för en tvåhundradel av värdet eller med andra ord för en halv procent av värdet - inte undra på om vissa kunde skapa sig förmögenheter under sådana förhållanden)

".... att flera av miljonbolagen redan giva från 100 till 1.000 procent i utdelning på sina aktier. Ett bolag gav härom året 4.000 kronor i utdelning på aktier lydande på 1.000 kronor och å vilka aktiekursen nu stigit till över 40.000 kronor. Kan det då verkligen vara välbetänkt, att yrka på att dessa nu redan allsmäktiga bolag, som årligen avsätta miljoner för att slå under sig skogsmark och hemman, skola ensamma komma i besittning av största delen av skogsmarken i Norrland, varigenom all tävlan med dem omöjliggöres och de själva kunna bestämma priset på både köpvirke och arbete"?

 

Hans R