Världskongress för kvinnor, La Via Campesina i Santiago de Compostela 18-21 oktober 2006

Under några dagar i oktober samlades ca 150 kvinnor i Santiago de Compostela i Galicien för att diskutera hur kvinnors villkor, främst i jordbruksområden. Hur problemen ser ut och vad som kan göras åt dem. Det var representanter från Sydamerika, Nordamerika, Asien, Europa och n stor grupp från Galicien.

Katedralen i Santiago

Undertiteln på kongressen var : "Countrywomen sowing equality".

Alltså:"Jordbrukskvinnor sår frön av jämlikhet". Titeln syftar flera av de saker som togs upp på kongressen. Livsmedelssuveränitet.

Kvinnor sår och odlar. Via Campesina kämpar för livsmedelssuveränitet. Kvinnor står för 70% av livsmedelsproduktionen i tredje världen och 50% av vad familjen konsumerar är frukten av kvinnors arbete. Kvinnors arbete är dessutom osynligt. Ett talade exempel var ur en video där en afrikansk kvinna blev intervjuad. Där får kvinnorna gå två km flera gånger om dagen för att hämta vatten, de lagar mat, sköter jordbruket, tar hand om barn m.m. Om man frågar hennes man vad hans fru gör säger han att min fru arbetar inte.

Kvinnor uppfann jordbruket men det nämns aldrig i någon historiebok. Kvinnor är förvaltare och förädlare av kunskap och utsäde. Den kunskapen dräneras och exploateras av storföretagens vision om monokultur och att liv, vatten och luft är "big bisniss" och inte en rättighet. Landsbygdens kvinnor flyr jordbruksområdena. I södra Spanien sitter gubbarna själva på sina gårdar. I Sverige är det likadant, i Älvdalen finns det knappt en tjej mellan 20-35.

Jämlikhet och feminism.

En stor del av kongressen handlade om feministisk teori. Feministisk teori är inte okänt för mig men repetition är bra.

Feminism är inte ett mål det är ett redskap. Feminism är ett tankesätt och ett sätt att relatera till världen. Feminism är en rörelse, en teori och en politisk hållning som omfattar alla sfärer av livet, familj, arbete, miljö m.m. Det går ut på att vi är bundna av strukturer och roller som begränsar en som människa. Den tydligaste strukturen är den patriarkala. I denna värld kan transnationella företag blomstra. Krigsindustrin kan blomstra. Allt som bygger på en hierarkisk struktur om människors olika värde kan blomstra.

Hur kan feminism förändra situationen för jordbrukskvinnor? Det gäller att bryta strukturer och maktförhållanden. Kvinnor måste få del i beslutsprocesser, det måste finnas arenor där kvinnor kan agera. En kvinnas kropp är hennes. Kvinnor ska ha rätt till ägande. Det gäller att bryta traditioner. Kvinnor är traditionsbärare på gott och ont. Det är också viktigt att Via Campesina fokuserar på kvinnofrågor. Det finns nu en kvinnokommission vars uppgift nu är en kampanj mot våld mot kvinnor.

Det var mycket intressant och omruskande att snacka feministisk teori och kvinnors livsvillkor med människor från hela världen. Jag känner en tjej som har lagt ner 15 000 spänn på att bleka pubishåret. I Chihuahua i Mexico har 400 kvinnor blivit våldtagna, lemlästade och mördade på ett år. Ett år. Det sätter saker i perspektiv. Vi har det väldigt bra, vi har problem naturligtvis, vi lever ju i ett patriarkat och det kommer inte gagna någon kvinna eller man för den delen utom de som är parasiter.

Studiebesök på en liten ekologisk gård.

Det sammanlagda intrycket av kongressen var väldigt positiv. Trots alla de svårigheter som kvinnor och småbrukare står inför världen över. Några konkreta förslag för hur vi ska förändra situationen kom kanske inte upp men att kalla saker vid dess rätta namn är ett steg på vägen.

Hillevi Gunnarson