Två medlemmar i NOrdBruk, - medlem i den europeiska småbondeföreningen CPEoch den världsomfattande organisationen Via Campesina - har åkt som svenskaNGO representanter till de pågående WTO förhandlingarna i Hongkong.

Besvikelse bland småbrukare efter WTO:s ministermöte

Det är storjordbruket och de multinationella livsmedelsbolagen som är vinnarna. Efter det definitiva beslutet att minska alla stödformer ter sig framtiden även i Sverige mycket osäker.

Ministrar och representanter från 149 länder skrev under slutdeklarationen efter en veckas hårdmangling på mötet i Hongkong. De sista tre dagarna pågick förhandlingarna dag och natt.

Toppmötet skedde i ett för allmänheten helt avspärrat konventområde. Utanför samlades ett par tusen småbönder från framför allt Korea och gästarbetare från Indonesien. De demonstrerade mot vad de ansåg vara en odemokratisk process som hotade deras livsuppehälle med arbetslöshet och dåligt betalda ersättningsarbeten som följd.

Ministerdeklarationen

Det såg länge ut som att ministermötet åter skulle sluta i fiasko precis som i Cancún för två år sedan. Så fastlåsta var positionerna. När alla länder ändå till slut kunde enas kring en slutdeklaration, var innehållet tämligen modest.

ð I-ländernas exportsubsidier för jordbruksprodukter ska avvecklas före 2013. Utvecklingsländerna har varit mycket kritiska mot dem, eftersom de påverkat deras inhemska jordbruk mycket negativt.

ð Enighet om ökad marknadstillgång för industrivaror. De fattigaste WTO-länderna får tullfri tillgång till världsmarknaderna men bara för 97 procent av sina industrivaror.

ð Bomull får specialbehandling. Slutförklaringen öppnar för att ta bort exportsubventionerna för bomullsindustrin med början under 2006.

ð Tjänstehandeln (Gats) kommer att bli mycket friare än tidigare. Tjänstesektorn i u-länderna kommer i högre grad än tidigare att öppnas för utländska bolag. Förhandlingarna ska också bli bindande, vilket u-länderna varit motståndare till.

ð Datum för ett förslag till avtal sattes till den 30 april 2006. Förhandlingarna ska fortsätta över sommaren och avslutas med ett nytt ministermöte för att få ihop en slutlig överenskommelse.

Kritiska invändningar

Kritiken mot slutdeklarationen var massiv redan innan den ens var undertecknad. Det var ett kompromissförlag, som uppenbarligen kommit till för att inte mötet skulle sluta i ett nytt misslyckande. Den viktigaste överenskommelsen gällde tidtabellen för när exportsubsidierna ska bort. Det var inte ett särskilt omvälvande beslut, eftersom ett principiellt medgivande har varit klart. I-länderna har dock använt det som ett påtryckningsmedel för att få marknadstillgång för sina industrivaror och tjänster, vilket de nu alltså har lyckats med.

Enligt många kritiker gav slutförklaringen egentligen väldigt lite till de fattigaste länderna inom områdena jordbruk och industrivaror (NAMA), där också fiske ingår. Ändå skulle förhandlingarna söka lösningar som skulle motverka fattigdom och gynna utveckling. Paradoxalt nog har motståndet varit väldigt stort från just u-länderna. Det som räddade förhandlingarna blev mellanstora u-länder såsom Brasilien och Indien, som hade mest att tjäna på en överenskommelse.

Varor på undantag

Även kritik riktades mot att de fattigaste länderna inte heller fick de 99,9 procent tullfrihet för sina industrivaror, vilket de hade utgått ifrån, utan bara 97 procent. USA och Japan lyckades undanta vissa produkter som textil, socker och ris, vilka de beskrev som sensitiva produkter. Slutförklaringen gör att i-världen kan blockera en stor del av u-ländernas marknadstillgång, eftersom de har så få varor att exportera och inte kan kompensera bortfallet med andra varor.

Även skrivningarna kring bomull urvattnades kraftigt till nackdel för de västafrikanska länderna. De fick bara löften om att USA:s exportsubventioner skulle bort med början under 2006. USA:s internstöd till bomullsodlarna är fortfarande många gånger större.

U-länderna lyckades heller inte förhindra överenskommelsen om tjänstehandeln (Gats). Slutförklaring om ökad marknadstillgång beskrevs som en framgång, men kritiker bedömde det som ett nederlag för de fattigaste länderna. Där låg också det största trycket mot u-länderna. Inom EU utgör till exempel tjänstesektorn 75 procent av bruttonationalprodukten, vilket gör att det finns en stor marknadspotential för export. Slutförklaringen öppnar nu u-länderna för de rika ländernas marknadstillgång, vilket många u-länder öppet gått emot. Trots det har de ändå till slut givit efter.

Flera uttrycker farhågor för att de fortsatta förhandlingarna kan komma att gälla samhälleliga nyttigheter som telekommunikation, elektricitet, vattenförsörjning, utbildning och sjukvård. Kritikerna befarar att privatisering av tjänsterna och konkurrens från multinationella tjänsteföretag kan leda till snedvridning av marknaden och därmed till ödesdigra försämringar av levnadsvillkoren för de allra fattigaste. Problemet för u-länderna har komplicerats av att de själva varit splittrade i frågan. Indien anses till exempel ha mycket att vinna på en öppen tjänstehandel och har därför ivrat för Gats.

Sverige ledande i liberaliseringen

Inom den svenska regeringen anser man att överenskommelsen om slutdatum för exportsubventionerna var den viktigaste händelsen. Sverige har varit ledande inom EU ifråga om liberalisering på jordbruksområdet till skillnad från länder som Frankrike.

EU var satt under hård press och var väldigt nära att blockera jordbruksavtalet, när Brasilien krävde att exportsubventionerna skulle bort redan 2010. Det blev inte så, men erfarenheterna från Hongkong har i alla fall visat att u-länderna lyckats organisera sig mer och mer och hålla ihop.

Rykten har gått om att även några u-länder varit på vägg att dra sig ur förhandlingarna men avstått på grund av det ansvar det skulle inneburit. Två länder, Venezuela och Kuba, gick i alla fall så långt som till att åtminstone reservera sig mot slutskrivningen.

Ohållbar jordbruksmodell

Den tydligaste kritiken mot förhandlingarna i Hongkong kom från den globala småbondeorganisationen Via Campesina. Den hade mobiliserat medlemmar från hela världen för att visa sitt missnöje i flera uppmärksammade gatudemonstrationer. Via Campesina representerar cirka 200 miljoner småbrukare. Från Europa kom ett tjugotal. N av dem som var på plats var Hans Röös från Västergötland och NOrdBruk.

- Om man vill ha ett långsiktigt hållbart jordbruk kommer inte WTO:s modell att fungera eftersom den är så energikrävande, säger han. Den modellen är bara framgångsrik nu när energikostnaderna är så låga. Det ger billiga transporter och det gynnar den globala livsmedelshandeln med långa transportvägar. Hans Röös påpekar att oljan kommer att ta slut, och då måste an återgå till det jordbruk som fanns förr. Under tiden har man förlorat beredskapen och förstört infrastrukturen.

Fler hobbyjordbruk

Beslutet att avveckla EU:s exportsubventioner till 2013 kom inte en dag för tidigt och borde redan varit genomfört, menar Hans Röös. I förlängningen står även skyddstullar och andra stöd på spel, och i det perspektivet ter sig framtiden för jordbruket inte särskilt ljus. I sin nuvarande utformning gynnar stöden knappast det småskaliga jordbruket, så stödformerna borde haft en annan fördelningsprofil.

Han tror att det kommer att märkas när man tar bort skyddstullarna på kött. Köttproduktionen går redan på knäna, så vid en halvering av priset, kommer det inte att gå längre. Hans Röös tror också att WTO-överenskommelsen definitivt kommer att påskynda utvecklingen i Sverige mot att att fler måste betrakta sina jordbruk som rena hobbyjordbruk. Bönderna överlever genom att även arbeta med något annat utöver jordbruket. Hans eget jordbruk går runt bara för att han får miljöbidrag från EU.

- Men det ger ju ingenting över. Jag skulle lika gärna kunna lägga ner det, säger han.

Jordbruket ut ur WTO

Den globala småbrukarorganisationen Via Campesina ser bara nackdelar med ren frihandel av jordbruksprodukter. Man kräver därför kompromisslöst att jordbruket ska ut ur WTO. Länge låg också jordbruket utanför och var undantaget från det internationella handelsregelverket.

Via Campesinas hållning är att alla länder har behov av tullmurar för att beskydda och utveckla det egna landets jordbruk och förhindra gigantiska migrationsströmmar, arbetslöshet och social utslagning. Man kallar det för livsmedelssuveränitet. Hela 90 procent av all livsmedelsproduktion i världen går till hemmamarknaden, så det skulle därför kunna lämnas utanför WTO, anser de.

En ministerdeklaration som kommer att innebära stora nedskärningar av det interna produktionsstödet, riskerar därmed att drabba småjordbruket i såväl i-länder som u-länder. Det kommer inte att hjälpa fattiga människor, säger man inom Via Campesina, eftersom importen i så fall kommer att ske från etablerade livsmedelskedjor. Det kommer framför allt att gynna industrijordbruket och multinationella livsmedelsjättar men samtidigt slå ut det nyttiga småskaliga familjejordbruket.

- En mycket dålig överenskommelse, var kommentaren från den kände franske globaliseringsmotståndaren José Bové.

I Hongkong representerade han Via Campesina. Han menar att slutdeklarationen är rent bedrägeri både mot de fattiga länderna och småbrukarna i i-länderna. Det finns så många motsättningar bakom överenskommelsen att det kommer att bli omöjligt att få ut någonting av den, tror han. Han pekar på att liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter redan lett till en våg av självmord bland indiska och koreanska bönder efter att de drabbats av konkurrensen från den globala livsmedelsindustrin.

Rennäringen hotas

Sametinget i Norge har slagit larm om att det samiska jordbruket i Nordnorge riskerar att helt slås ut om produktionsstödet på grund av WTO-deklarationen måste skäras ner.

Även rennäringen kommer med all sannolikhet att drabbas genom att köttpriserna generellt kommer att sjunka. I stället öppnar sig en konkurrerande marknad för import av hjortkött från Polen och Nya Zeeland, och det riskerar att försämra lönsamheten avsevärt. Vem vill då köpa dyrt renkött, när det finns billigare av annat slag? Det hotar hela den samiska kulturen.

Utvecklingen inom rennäringen kommer därmed ytterligare att påskyndas mot en slags hobbyrennäring, motsvarande den mot hobbyjordbruket. Då kommer renskötarna att se det mer fördelaktigt att på dagarna ha vanliga jobb och på kvällarna sköta renarna. Samma kritik mot politikerna för att de har övergivit jordbruket i WTO kan därmed också sägas ifråga om de samiska näringarna.

Allvarliga demokratifrågor

Förhandlingarna i Hongkong har väckt allvarliga frågeställningar om hur demokratin fungerar i WTO-sammanhang och hur djupt förankrad överenskommelsen egentligen är i folks medvetande. Vem har gett mandat åt förhandlarna att avgöra människors öden i dessa viktiga frågor? Det var på grund av det stora demokratiunderskottet som protesterna i Hongkong blev så starka, speciellt från koreanernas sida. De fruktar att WTO ska driva dem från hem och gård.

Världen står inför en strukturomvandling, vars storlek ingen varit med om tidigare. Det handlar om hundratals miljoner lantarbetare som på grund av nya handelsregler riskerar att inte längre kunna försörja sig själva. I stället kan de bli drivna på flykt av hotande massarbetslöshet. Alternativet är ovärdiga eller dåligt betalda lönearbeten i okontrollerat växande befolkningsgetton.

Marknad utan ansvar

Demokratiproblemet ligger i att politikerna dragit sig undan sitt ansvar genom att överlåta beslut i avgörande frågor som berör livsstil och livskvalitet till en marknadsanpassad förhandlingsmaskin som WTO.

- Staten har en tendens att överlämna initiativet till de transnationella företagen i sociala och fackliga frågor som till exempel barnarbete. Men vi vet ju att företagen struntar i de frågorna, fortsätter Hans Röös i sin kritik mot WTO-systemet.

Under WTO-mötet gjorde Sverige stor affär av att fler och fler företag integrerar sociala, fackliga och miljömassiga ansvarsfrågor liksom mänskliga rättigheter i sin affärsverksamhet.

- Men det fungerar inte. Det är bara en liten klick människor som sätter sig in i dessa frågor och sätter tryck på företagen, säger Hans Röös.

Text och foto Gustaf Jillker