Sverige - en norrlandseffekt i EMU.     Norrlandseffekten (i utredningsspråk asymmetriska störningar) , betyder i ett EMU-perspektiv att de erfarenheter som norrländskt inland tvingats göra periodvis under förra seklet inom det svenska valutaområdet -  drabbas Sverige av i en ekonomisk och monetär union med EU.  EN EU-riksbanks åtgärder mot konjunktursvängningar med en ”ekonomisk termostat” på kontinenten, kombinerat med EMU: första etapp vilket bl.a. innebär att det är tillåtet med spekulation på naturresurskällor drabbar befolkningsglesa men rika områden på skog, jord malm och vatten.  Denna artikel publicerad i lokaltidningar skrevs utifrån NOrdBruks remissvar på EMU-utredningen 1997. Utredningen ”Sverige och EMU” har man försummat att dra konsekvenserna av de tidigare två stegen, kapitalets fria rörlighet över gränserna inom EU och konvergenskriterierna för att inträda i ett EMU:s tredje steg – valutaunionen. Redan 1992 var vi ett antal personer som ville debattera de här frågorna, (uppvaktning i riksdagen 4 december 1992), men då ansågs det för tidigt vara ”för tidigt”. Sedan var det ”inte aktuellt” och nu – är det ”för sent”?   Resonerande  Utredningen har, för att vara en EU-utredning, en ovanligt resonerande inställning utan att med övermänsklig exakthet ”tala-om” konsekvenserna av ett EMU-inträde. Det gör att jag kan ha förhoppningar om en debatt som det tidigare inte funnits plats för. Därmed inte sagt att jag delar utredningens inställning i många väsentliga frågor, som till exempel demokratifrågan. Asymmetriska störningar med problematiken omkring lämpliga valutaområden i kombination med de tidigare beslutade kapitalliberaliseringarna är de frågor jag kommer att hålla mig till. Vi hade redan före EES - avtalet, utan att säga det, accepterat att de restriktioner och regleringar för valuta ska bort i EU-länderna och att kapitalrörelserna ska vara fria som förberedelse för en valutaunion. (Steg 1). I kapital ingår även alla fasta tillgångar och därmed också våra enorma naturresurser. (Se riksdagsbeslut baserat på prop. 92/93:71 där kapitalliberaliseringsdirektivet från 24 juni –88 finns med som bilaga. Dessa krav på fullständig liberalisering av kapitalrörelser var också inskrivna i Maastrichtavtalet.) Med andra ord har riksdagen beslutat, utan att någon röstat emot, att anta EMU:s  första steg och därmed släppa vår kontroll och förvaltning av naturresurskapitalet. Jord, skog och eldistributionsföretag kan köpas och säljas i princip utan förvärvsprövningar och gruvinmutningar kan göras med mycket få nationella restriktioner. Vi har nu sedan besluten om avreglering av jord- och skogsbruksförvärv sett hur skogar skövlats och fastigheter utsatts för kortsiktiga spekulationer, - helt enligt lagens anda. En kraftig utförsäljning av vattenkraften har skett till utlandet och enorma gruvinmutningar av internationella bolag görs i norra halvan av landet.     Naturresursrikt Norden Valutaområdet som vi kommer att ingå i, med ett ev. EMU-medlemskap, kommer att bestå av en nordisk del med gles befolkning men mycket rik på eftertraktade naturresurser och en kontinental del med mycket tättbefolkade områden men jämförelsevis fattigt på naturtillgångar med undantag för jordbruk. De asymmetriska störningar vi kommer att drabbas av i ett sådant valutaområde kommer att ha stora likheter med hur Norrlands inland drabbats vid asymmetriska chocker inom det svenska valutaområdet. Att norrländska skogar, jordbruk och vattenkraftsbolag endast till en del ägs, brukas och förvaltas i hemlänen beror inte enbart på temporära överhettningar i storstadsområdena, som gett höjda räntor, samtidigt med sänkta råvarupriser på världsmarknaden. Visst har exempelvis fastighetspriserna sjunkit under sådana förhållanden. Men förvärvsrestriktioner, koncessioner har samtidigt förhindrat kortsiktiga spekulationer och skövlingar. Däremot, när dessa restriktioner inte funnits när hög- och lågkonjunkturer kolliderat i vårt nationella valutaområde har de resursrikaste områdena avfolkats kraftigt, milt sagt. Exempel på detta är förra sekelskiftets baggböleri och 1967 års jordbrukspolitiska beslut tillsammans med miljonprogrammet.    Utomlänsägande Med att ägandet av inlandets stora resursbas flyttat utomläns har vinster, skatter och förädlings- och arbetstillfällen flyttat ut ur länen. När ekonomin dras till de centrala befolkningstäta områdena flyttar också ungdomen. Med negativ befolkningsutveckling minskar också det politiska inflytandet, vilket ger förutsättningar till fortsatt plundring av de områden som varit basen för landets uppbyggnad av välstånd. En plundring baserad på asymmetriska effekter inom riket och ”fria” förvärv av naturresurser. Jämför konsekvenserna, som vi i inlandet kallar kolonialpolitik, med hur förhållandena håller på att utveckla sig mellan Sverige och kontinenten. Exempel: Problemen för skogsråvaruproduktionen har uppmärksammats efter EU – anslutningen, men endast lokalt. Det kan förefalla märkligt, då råvaruproduktionen är en förutsättning för svensk förädlingsindustrin. Skog som i vårt land har lika stor betydelse för vår ekonomi som oljan för oljeproducerande länder. Jämför det med LRF:s remissvar, ett svar från en av råvaruproducenternas egna organisationer. Där pratar styrelsen endast om förädlingsindustri utan att se direkta konsekvenserna för råvaruproduktionen. Att byta eller bygga upp ny förädlingsindustri är svårt -  men hur får en region eller nation en  skogar (eller annan naturresurs) som är sålda och där vinster, skatter och förädlingsvärdet tas ut på annat håll?     Kortsiktig spekulation Tidigare har vi alltså med nationell politik kunnat avbryta ”störningar” som samtidigt innehållit ”kapitalliberaliseringar” (med fria förvärv kortsiktigt av skog och jord). Nu skövlas och spekuleras det kring landets skogar och jordar tack vare ”fria förvärv”. Vi får idag inte själva införa förvärvsrestriktioner på grund av deltagande i EMU:s första etapp. Hur dramatiska blir effekterna i ett färdigt EMU bli i skogslänen om vi hade en överhettning i kontinentens utvecklingsområden (bananer) med höjda räntor och kapital som ägarna vill placera i säkra naturresurser? Vilket beslut tar centralbanken ECB? Tar ECB hänsyn till den lilla befolkningsspilla på nio miljoner i det perifera ”skogslandet” i norr?    Kontroll En valutaunion inom Norden med likartade befolkningsstrukturer och jämförbara naturrikedomar och en likartad industriell uppbyggnad fungerar utan att avveckla perifera delar. Det under förutsättningar att lokal och nationell kontroll och förvaltning av resurskällorna återinföres med sikte på långsiktig och uthållig produktion och förädling så nära ”källan” som möjligt! I en utredning om konsekvenserna av utförsäljning från lokal produktion, bl.a. inom jord- och skogbruk kombinerat och en eventuell valutaunion måste också det oåterkallelighetsaspekten beaktas! Hur får man mark, vatten och andra naturresurser åter om det en gång är sålt?   Sammanfattning: Direktiven till trots måste utredningen sätta valutaunionen i sitt sammanhang – nämligen EMU. I EMU ingår kapitalliberaliseringar som en del i första fasen. Idag ser vi regionala problem på grund av dessa liberaliseringar. Ett gemensamt valutaområde med kontinenten (som utredningen anser vara för Sveriges del ”olämpligt valutaområde”), får långt allvarligare konsekvenser än vad utredningen beskriver. Detta på grund av kombinationen -  asymmetriska störningar i ett olämpligt valutaområde med första steget i EMU som bland annat innebär kapitalets fria rörlighet över nationsgränserna. En utredning med direktiv att utreda hela EMU skulle visa att en anslutning får ännu mer långtgående och oåterkalleliga nationella och regionalpolitiska konsekvenser. Torgny Östling Marsätt